lördag 14 maj 2011

MaxTrax

Sådär ja. Ny vapendragare på plats på foten. MaxTrax heter han, kommer nog bli Max, vänner brukar ju andvända smeknamn och just nu känns det som en vän. Kommer säkert ta tillbaka det där med vänner efter några veckor men just nu med gipset i färskt minne är Max rena drömmen. Ren, fräsch och framförallt gåbar. I och för sig bara på tå men mkt bättre på tå än inte alls! Det enda fördelen med gipset jag kommit på hittills är på nätterna. Gipset satt som det satt, tryckte ingenstans. Max spänns med en massa remmar. När jag går drar jag åt som satan för man vill ju inte råka glida ur, men när jag ska sova vill jag ju släppa lite på dessa. Frågan är bara hur mkt. Det värsta som kan hända med senan nu är att den blir för lång (förutom att gå av igen då naturligtvis), då får jag inte tillbaka spänst och sådant. Det vore inte bra. Detta kan inte hända så länge Max är på ordentligt, det är omöjligt att dra upp foten mer än jag ska. Jag vill naturligtvis inte riskera detta på något sätt vilket leder till ett litet nattdilemma där jag vaknar av att hela vaden+ fot domnat bort för att det sitter för hårt. Jag släpper på remmarna så jag får tbx känseln men blir sedan orolig för att det är för löst, drar åt, vaknar, lossar, ja ni fattar mönstret. Sover ju inte ensam vilket innebär att förutom ett jädrans liv på mornarna dessutom fem feta kardorreband som spänns av och på X antal ggr per natt ger inte bara mig en rubbad nattsömn. Tur vi har så sjukt bra morgonhumör båda två, riktigt bra, vaknar med ett brett leende båda tv och bara ler mot varandra... Not! Ne, nu var jag elak, har faktiskt inte fått ett endast klagomål på ngt oväsen, fast det där med morgonhumör är sant.

Tillsammans med Max har jag iallafall börjat röra mig ute bland folk, t.ex Ica Maxi, brunch på stan och sådant. Eftersom jag får stödja på foten så går det dessutom rätt fort att gå med kryckorna och är inte lika jobbigt. Igår kväll gick vi hem, ca 1 km utan problem. Eventuellt kan jag fått skjuts på cykel sista biten men om det nu var så är det nog säkrast att inte skriva det här. Ska även poängteras att om jag fick skjuts så hade jag både benen åt samma håll så jag inte skulle riskera att sätta i Max för hårt i backen (kan ju inte skada senan, men kanske något annat). Fast jag fick inte skjuts, vi gick.

Dagens +: Ikea påsen. Funkar alldeles utmärkt som ryggsäck till tvätten. Jag, Max, tvätt och tvättmedel tog oss smidigt ner till tvättstugan (en trappa ner, ut genom port, in i port bredvid och en trappa ned)
Nu tänker ni, måste du tvätta stackare med kryckor och hela kittet? Nej, det behövde jag inte men är envis som en 4 åring och kan själv!

Dagens - : Väl nere i tvättstugan kommer jag på att jag glömt nyckeln. Sjukt irriterande i vanliga fall, nu sjukt sjukt irriterande. Så kul är det inte med trappor att jag gärna går en extra gång. Var inte 4 år längre för dom orden jag sa tyst för mig själv ingår ej i fyraåringars vokabulär (hoppas jag iallafall)

Dagens -2, avdelning irriterande ilandsproblem : Fått en del av tv reklamen där det sitter en unge i badkaret och kladdar badskum i håret på syrran på hjärnan. Mamman säger: Huuugo djäääärtat (Hugo hjärtat alltså fast hon bryter lite). Malt i mitt huvud hela dan, riktigt irriterande...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar