Jag har en vän som heter Ingrid. En sån där man vet att man kommer ha hela livet, som finns där i både bra och dåliga tider. En sån som är ärlig, pålitlig, omtänksam och fantastisk på alla sätt och vis. På fredag ska hon disputera. I kemi. "Assessment of human exposure to per- and polyfluorinated compounds (PFCs) - Exposure through food, drinking water, house dust and indoor air" heter avhandlingen och jag ska dit, inte för att förstå så mycket utan för att fira Inga. Människan har, förutom att spela allsvensk fotboll, tagit först en examen i kemi och nu senaste fyra åren doktorerat, gift sig (själva ja:t var kanske inte så jobbigt men planeringen av bröllop är ingen barnlek), blivit mamma samt engagerat sig i alla möjliga och omöjliga små projekt. Utöver detta lagar hon fantastisk god mat, bakar, syr lite kläder och man undrar rätt ofta om hon hittat något kryphål i rumtiden så hennes dygn har fler än 24 timmar. Ingrid är en kompis man får energi av för hon gillar att göra grejer, stressar inte (vilket ibland är liiite irriterande när man pratar i telefon med henne och måste säga hallå? för man tror hon lagt på när hon mitt i en mening blir helt tyst) och lägger inte energi på att gnälla över saker som hon inte kan påverka. Jag är så stolt över henne och eftersom hon aldrig skryter tänkte jag att då gör jag det lite åt henne för det är så sjukt bra gjort.
Oao/ SDet enda negativa med Ingrid är att hon säger att man inte får äta micropopcorn för det sitter en massa kemikalier och annat skit på insidan av påsen som inte alls är bra att få i sig. Jag älskar micropopcorn men kan inte njuta ordentligt av dem nu eftersom jag tänker på de där små giftiga grejerna och jag tvivlar inte på att hon har rätt eftersom det är sådant och en hel drös massa väldigt mycket mer komplicerade saker hon vet nu när hon är Doktor i kemi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar